Riksdagen om snabblån

Uppdatering om nya lagar för snabblån och andra krediter

Som många vet befinner sig förslag på förbättringar för kreditkonsumenter just nu i lagstiftningskedjan. De nya lagarna föreslås träda i kraft 1 september 2018. Bakgrunden till förslaget är att de snabblånen som infördes i Sverige 2006, länge varit ifrågasatta huruvida de medför stora kostnader. En proposition med lagförslaget har lämnats från regeringen till riksdagen.

Syftet med lagförslaget är att färre människor ska riskera att hamna i överskuldsättning. Förslagen som ligger på bordet är följande:

  1. Räntetak: Kreditränta eller dröjsmålsränta inte får vara mer än 40% högre än gällande referensränta.
  2. Kostnadstak: Kostnaderna för ett lån får aldrig överstiga kreditbeloppet eller varje utnyttjande av en kontokredit. I förslaget innefattas kreditkostnader, drösjmålsränta och indrivningskostnader av dessa kostnader. I förslaget inkluderar dessa kostnader också kostnader för ett existerande lån om kreditgivaren med det nya lånet finansierar återbetalning av det gamla lånet.
  3. Löptid: Begränsning av möjligheten att förlänga löptiden mer än 1 gång. Fler förlängningar får göras om det inte medför en kostnad för långivaren. I förslaget innebär en finansiering av ett existerande lån en förlängning av det existerande lånet.
  4. Kreditupplysning: Gratis lån/Räntefria och avgiftsfria lån samt lån som bara är förbundna med en obetydlig avgift har i dagsläget inget krav på kreditupplysning. MEn med nya förslaget ska även dessa lån kräva detta.
  5. Marknadsföring: Vid marknadsföring om krediter som anses vara en högkostnadskredit ska konsumenten upplysas om detta. Konsumenten ska också upplysas om risk med skuldsättning och vart man kan vända sig för frågor om budget och skulder.
  6. Marknadsföring: Icke måttfull marknadsföring anses som otillbörlig och kan leda till sanktioner. Innebär att ett så kallat transaktionstest för att pröva om marknadsföringen är icke måttfull frångås. På detta sätt är det enligt huvudregel i tobakslagen, lotterilagen och alkohollagen.
  7. Termen högkostnadskredit införs för krediter med en effektiv ränta på över 30 %.

Riksdagens uttalanden hittils

Sveriges Riksdags uttalande genom Caroline Szyber och Ola Johansson (KD, C) är i stora drag enligt med Regeringens förslag, men har några invändningar. Riksdagen anser att den sista punkten ska följas upp av Regeringen. Detta för att undvika att förslaget inte leder till oönskade effekter. Exempelvis skulle det kunna bli svårt att avgöra om marknadsföring är otillbörlig om man frångår kravet på ett transaktionstest. En annan brist riksdagen ser i förslaget är att termen högkostnadskredit kommer att innefatta även tillfälliga krediter, exempelvis överbryggningslån som man kan ta när man tillträder ett nytt boende innan det existerande sålts. Riksdagen ställer sig också litet frågande till frågan om kostnadstaket. Då framförallt att även dröjsmålsräntan ska innefattas av detta. Riksdagen anser att om detta förslag leder till att incitament för att betala av lånet kommer saknas och att en preventiv funktion för att fullfölja kreditavtalet, så som dröjsmålsräntan är, bör finnas.

Capillums åsikter om förslagen

Vi på Capillum välkomnar syftet med lagförändringarna då vår amibition är att hjälpa konsumenterna med att hitta ett bra produkt genom vår prisjämförelse av lån. Vi eftersträvar att visa information som gör beslutet att välja långivare enklare. Mindre lån i dessa former som utgörs av snabblån, kontokrediter och även privatlån har en plats och fyller en funktion i dagens samhälle och vi anser inte att lagarna rakt av bör refereras med lagar om lotteri, alkohol och tobak som berör produkter som fyller en mindre funktion.